Tillgänglighetskrav för webbplatser 2026 – vad gäller för ditt företag?
Tillgänglighetslagen gäller sedan sommaren 2025 för bland annat e-handel till konsumenter. Här är vilka som omfattas, vilka undantag som finns och vad kraven betyder i praktiken.
I korthet
- Tillgänglighetslagen (2023:254) gäller sedan 28 juni 2025
- E-handel till konsumenter omfattas, både webbplats och app
- Mikroföretag (färre än 10 anställda och högst 2 miljoner euro) är undantagna för tjänster
- PTS är tillsynsmyndighet för e-handelstjänster
- Sanktionsavgiften är 10 000–10 000 000 kronor
- Äldre avtal får fortsätta som längst till 27 juni 2030
Innehåll
Kort svar: Sedan den 28 juni 2025 gäller lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Den kräver att bland annat e-handelstjänster till konsumenter, alltså webbplatser och appar där en konsument kan ingå ett avtal, är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Mikroföretag med färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i omsättning eller balansomslutning är undantagna för tjänster. Offentlig sektor omfattas sedan tidigare av en egen lag. I praktiken är WCAG 2.1 nivå AA den måttstock som används, och WCAG 2.2 är den senaste versionen.
Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning. Är ni osäkra på om ni omfattas kan ni kontakta tillsynsmyndigheten.
Två lagar – vilken gäller er?
| Tillgänglighetslagen (2023:254) | Lagen om digital offentlig service (2018:1937) | |
|---|---|---|
| Gäller | Vissa tjänster och produkter till konsumenter, bland annat e-handel, banktjänster, e-böcker och vissa transporttjänster | Offentliga aktörer: myndigheter, kommuner, regioner och vissa privata utförare |
| Sedan | 28 juni 2025 | 2019 (stegvis) |
| Undantag | Mikroföretag som tillhandahåller tjänster | Oskäligt betungande krav, efter bedömning |
| Tillsyn | PTS för e-handelstjänster | DIGG |
| Krav på redogörelse | Information om hur tjänsten uppfyller kraven | Tillgänglighetsredogörelse |
Från den 1 januari 2027 ändras lagen om digital offentlig service (SFS 2026:1625) så att definitionen av offentlig aktör förtydligas. Den omfattar bland annat privata utförare av skola, hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg som delvis finansieras med offentliga medel. Driver ni en friskola, vårdcentral eller omsorgsverksamhet ska ni alltså titta på den lagen, inte bara tillgänglighetslagen.
Vad räknas som en e-handelstjänst?
Lagen definierar e-handelstjänster som tjänster som tillhandahålls på distans, genom webbplatser och tjänster för mobila enheter, på individuell begäran av en konsument i syfte att ingå ett konsumentavtal. Det betyder i praktiken:
- Omfattas: webbshoppar, bokningar med betalning eller bindande beställning, abonnemang som tecknas online och appar där konsumenten köper något.
- Omfattas normalt inte: tjänster som bara riktar sig till företag, och rena informationssidor där inget avtal ingås.
- Gråzon: en hemsida där kunden skickar en offertförfrågan ingår sannolikt inget avtal på sidan, men en tjänst där kunden bokar och bekräftar ett köp gör det. Gränsdragningen är inte prövad i alla lägen.
Både webbplatsen och appen omfattas om konsumenten kan handla i båda.
Undantag och övergångsregler
Mikroföretag. Ett mikroföretag är enligt lagen ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på högst 2 miljoner euro. Tjänster från mikroföretag behöver inte uppfylla tillgänglighetskraven. Båda villkoren ska vara uppfyllda.
Oproportionerlig börda och grundläggande förändring. Ett krav gäller inte om det skulle innebära en större förändring av tjänstens grundläggande karaktär eller en oproportionerligt stor börda för företaget. Den som använder undantaget ska dokumentera sin bedömning och underrätta tillsynsmyndigheten. Det är alltså inget fritt val.
Övergång. Tjänster som bygger på avtal som ingicks före den 28 juni 2025 får fortsätta tills avtalet löper ut, dock längst till den 27 juni 2030. Vissa äldre, arkiverade innehåll som inte uppdateras omfattas inte.
Vad kraven betyder i praktiken
Lagen själv innehåller inga tekniska detaljer. Kraven i lagen och PTS föreskrifter (PTSFS 2024:6) bygger på principerna att innehållet ska vara möjligt att uppfatta, hantera, förstå och robust nog att fungera med hjälpmedel. Den europeiska standarden EN 301 549 innehåller WCAG 2.1 nivå AA för webbinnehåll och används som referens både av DIGG och av branschen. WCAG 2.2 blev W3C-rekommendation i oktober 2023 och lägger till några kriterier. Den som bygger nytt i dag gör klokt i att sikta på 2.2.
Vanliga brister att åtgärda först
- Textkontrast på minst 4,5:1 för vanlig text och 3:1 för stor text
- Alternativtext på bilder som bär information, tom alt-text på dekorativa bilder
- Allt går att använda med tangentbord, i logisk ordning
- Synlig fokusmarkering som inte döljs av fasta menyer eller cookierutor
- Formulärfält har etiketter, och felmeddelanden säger vad som är fel och hur det rättas
- Sidan fungerar med 200 procents textförstoring och i smal mobilvy utan sidledsscroll
- Rubriker och landmärken i rätt struktur så att skärmläsare kan navigera
- Videor har undertexter och ljud startar inte automatiskt
- Knappar och länkar är minst 24 × 24 pixlar eller har tillräckligt avstånd (WCAG 2.2)
- Inloggning kräver inte att man minns eller skriver av koder utan alternativ (WCAG 2.2)
- Dra-och-släpp har ett alternativ med enkla klick (WCAG 2.2)
I e-handel brukar problemen samlas i några få komponenter: produktfilter, varianter som storlek och färg, varukorgen, kassan och betalsteget. Åtgärdar ni dem i komponenterna i stället för sida för sida slår förbättringen igenom överallt.
Exempel: så granskar ni kassan
Kassan är där en brist kostar mest, eftersom kunden inte kan slutföra köpet. Gå igenom den så här, med bara tangentbordet och sedan med skärmläsare:
- Varukorgen. Går det att ändra antal och ta bort en vara med tangentbordet? Läser skärmläsaren upp att summan ändrats?
- Kunduppgifter. Har varje fält en synlig etikett, inte bara en grå platshållartext som försvinner när man börjar skriva? Kan webbläsaren fylla i adressen automatiskt?
- Felmeddelanden. Säger meddelandet vilket fält som är fel och hur det rättas, och hamnar fokus där? Röd ram räcker inte, eftersom alla inte ser färg.
- Frakt och betalsätt. Går valen att göra med tangentbordet, och är det tydligt vilket som är valt?
- Betalsteget. Inbäddade betalfönster från betalleverantören ingår i tjänsten. Fråga leverantören hur deras del uppfyller kraven.
- Bekräftelsen. Visas ordernumret som text, och skickas en bekräftelse som går att läsa med hjälpmedel?
Färdig plattform eller egen kod – vem ansvarar?
Använder ni en färdig e-handelsplattform ansvarar plattformen för en del av koden, men det är ni som tillhandahåller tjänsten och som omfattas av lagen. Teman, tillägg, egna texter, bilder och färgval är ert ansvar. Fråga plattformen och tilläggens leverantörer hur de uppfyller kraven och vad de har testat. Bygger ni med egen kod ligger hela ansvaret hos er och er utvecklare, men ni har också full kontroll över att rätta bristerna.
Information om tillgängligheten
Tjänsteleverantören ska lämna information om hur tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven. Enligt PTS föreskrifter ska den informationen finnas i tjänstens allmänna villkor eller ett motsvarande dokument, och den ska själv vara tillgänglig. Många väljer att publicera en sida om tillgänglighet och länka till den från villkoren och sidfoten.
Tillsyn och sanktioner
PTS är tillsynsmyndighet för e-handelstjänster och inledde sin första granskning hösten 2025. Den riktades mot större företag som säljer varor online och gällde webbplatser, med fokus på startsida, produktsida och sökfunktion. PTS har sagt att granskningarna fortsätter under 2026.
Lagen ger möjlighet till förelägganden med vite och sanktionsavgifter på mellan 10 000 och 10 000 000 kronor. Ingen avgift tas ut i ringa fall.
Så kommer ni igång
- Avgör om ni omfattas: säljer ni till konsumenter online, och är ni större än ett mikroföretag?
- Inventera de flöden där kunden handlar: sök, produkt, varukorg, kassa, konto.
- Testa med automatiska verktyg och manuellt med tangentbord och skärmläsare.
- Åtgärda i komponenter och mallar, inte sida för sida.
- Skriv informationen om tillgänglighet och länka den från villkoren.
- Lägg in tillgänglighet som krav i varje ny funktion, så att det inte blir ett projekt vartannat år.
Bygger ni en ny webbshop eller app är det billigast att få in kraven från början. Vi bygger med semantisk kod och testar tangentbord och kontrast som en del av leveransen, se webbutveckling.
Vanliga frågor
Om ni säljer varor eller tjänster till konsumenter via webbplats eller app och inte är ett mikroföretag omfattas ni sannolikt. Mikroföretag har färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i omsättning eller balansomslutning. Tjänster som bara riktar sig till företag omfattas inte.
En ren informationssida där inget avtal ingås omfattas normalt inte av kraven för e-handelstjänster. Kan kunden däremot boka och bekräfta ett köp på sidan kan den räknas som en e-handelstjänst.
Lagen nämner inte WCAG. I praktiken används EN 301 549, som innehåller WCAG 2.1 nivå AA för webbinnehåll, som måttstock. WCAG 2.2 är den senaste versionen och ett bra mål för nya projekt.
PTS är tillsynsmyndighet för e-handelstjänster. DIGG har tillsyn över lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, som gäller offentliga aktörer.
Tillsynsmyndigheten kan förelägga företaget att rätta bristerna, med vite, och besluta om sanktionsavgift på mellan 10 000 och 10 000 000 kronor. I ringa fall tas ingen avgift ut.
Ja. Definitionen av e-handelstjänst gäller både webbplatser och tjänster för mobila enheter, så en app där konsumenten handlar omfattas på samma sätt.
Källor
- Lag (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet – Riksdagen
- PTS – Föreskrifter om vissa tjänsters tillgänglighet (PTSFS 2024:6)
- M3 – PTS granskar tillgängligheten för e-handelstjänster (oktober 2025)
- Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service – lagen.nu
- SFS 2026:1625 – ändring i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service
- DIGG – Föreskrifter om tillgänglighet till digital offentlig service (MDFFS 2019:2)
- W3C – Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.2